1500-talets Facebook digitaliseras.

Tekniken har utvecklats i raketfart - men vi människor verkar i grund och botten vara oss lika. Ett tidlöst behov är suget att få visa upp vilka vi hänger eller frotterar oss med. Tänk på jakten på följare på Facebook, eller Instagram, skolbarnens vänböcker eller familjens gästböcker. Eller tänk på det som Carolina och Uppsala universitet har Sveriges största samling av: studenters stamböcker.

– Precis som med Facebook och Twitter handlar det här om nätverkande, förklarar forskaren Daniel Solling.

Vi befinner oss i de inre rummen på Carolina. På ett bord ligger tio stamböcker uppslagna, från 1550-tal till tidigt 1900-tal. Här har studenter samlat signaturer, citat, hälsningar och bilder från personer de träffat, ofta under sina studieresor.

Det började i Tyskland under reformationen där studenter ville att storheter som Luther och Melanchthon skulle skriva sina autografer efter föreläsningarna. Det här blev som en form av meritförteckning.

– När studenterna kom till ett annat universitet kunde de visa att de haft Luther som föreläsare, säger Maria Berggren, enhetschef på handskrifts- och musikenheten.

Nutidens Linked in alltså! Och likheterna med dagens sociala medier är flera. Då liksom nu blev bilderna allt viktigare.

– I början var det mycket text. Men med tiden blev det populärt med bilder i böckerna och det fanns till och med professionella stambokskonstnärer, berättar Maria Berggren.

Hon och Daniel Solling visar signaturer av Karl IX, Magnus Gabriel del la Gardie och Carl von Linné. Men här finns också originalnoter av Jean Sibelius och en originalmålning av John Bauer, föreställande trollet Dum dum.

Nu har Riksbankens jubileumsfond anslagit nästan 4 miljoner kronor för att stamböckerna på Carolina ska digitaliseras och katalogiseras. De ska helt enkelt göras sök- och läsbara digitalt för forskare, släktforskare och andra.

Det är Daniel Solling som ska gå igenom de 140 böckerna. Tanken är att det ska vara klart att använda 2018.

– Jag kommer säkert bli engagerad i de här personerna, deras resor och äventyr. Men ska jag hinna får jag inte gräva ned mig för mycket.

Historien ställer ofta frågor om nutiden och framtiden. Så även i det här fallet. Många stamböcker finns i dag tillgängliga för eftervärlden genom bibliotekens samlingar. Men var kommer våra flöden på Facebook och Twitter finnas för framtidens forskare att läsa?

– Det är en väldigt viktig fråga. Vi har i dag mer information än någonsin om det som händer, samtidigt finns risk för att framtidens forskare möts av stora luckor, säger Maria Berggren.

(Original artikel av Niklas Skeri, UNT).